Den lilla kretsen

I går dömdes Scooter Libby, en av Dick Cheneys medarbetare, till fängelse för att ha röjt namnet på en FBI-agent. En liten ljusskygg pusselbit i hela den kampanj av halvsanningar och lögner som föregick anfallet mot Irak – det John Le Carré kallat: "one of the great public-relations conjuring tricks of history".
I nya numret av American Prospect finns en fin liten artikel om hur Libby blev hantlangare inne i neokonservatismens hårda kärna. Som så många andra i den kretsen var han radikal i sin ungadom. Libby säkert den mest radikala. På 1960-talet sprang han på universitet med Malcolm X-tröja och fixade demonstrationer. Då var han mot Vietnamkriget. Men han slutade som en av dom som lurade in USA och Storbritannien i Irak. Hur kunde det gå så?
Libby blev så småningom förtrollad av Paul Wolfowitz och introducerades i den krets som samlades kring legendariska matematikern och kallakrigsatomvapenhöken Albert Wohlstetter – som lär ha varit en persom Kubrick tänkte på när han filmade Dr Strangelove.
Kretsen kring Wohlstetter framstår som en beslutsam superlojal cell – ungefär som kommunistpartiets celler in those days – med mål att rädda världen.
Jag har nån gång fått frågan på bloogen om jag inte överdriver inflytandet den lilla krets neokonservativa hade i Vita huset inför Irakkriget. Jag tror inte man kan det. Nu har dom misslyckats, totalt, och faller en efter en, bara Cheney kvar snart. Men när man så småningom summerar Bush katastrofala presidentperiod, särskilt den första, kommer den här kretsen lyftas fram. Redan för några år sedan kom ju James Manns försök i den enormt intressanta boken "Rise of the Vulcans".
Nu har alltså även Libby fallit. Undrar om han har kvar nån Che Guevara-tröja hemma. Det ironiska är ju att dom neokonservativa är vår tids leninister, men på andra sidan höger-vänsterskalan.