Vill veta mer

Ryssland, var är Ryssland? Såg Rapport i går kväll. Långt inslag om nån fånig utbildning i Moskva där unga kvinnor lär sig förföra män. Vad är det för nyhetsjournalistik? Det bara förstärker stereotypen att ryssar är reaktionära barbarer. När såg jag ett genomarbetat inslag på Rapport om demokratistriderna i samma land? Kan inte minnas nåt.

Att jag tände snett i går beror säkert på att jag läst Amanda Lövkvists enkla men ambitiösa reportagebok om den ryska demokratioppositionen – I väntan på Lenins begravning, utgiven av den liberala utrikespolitiska tankesmedjan Silc. Fokus är på det lilla liberala partiet Jabloko, men hon möter också unga människor från andra partier och rörelser. Putin har tagit strypgrepp på den politiska friheten. Fria val inskränks. Oppositionen trycks bort ur offentligheten, skräms, terras och mördas. Ett kapitel heter "På så sätt tar de friheten ifrån oss i små portioner". Exakt vad boken handlar om.

Det som gör mig upprörd är att jag vet så lite. Svenska nyhetsmedier har lagt Ryssland i selektiv medieskugga. Massor om gasledningar och toppmöten. En hel del svepande omdömen om demokratins krympande arena. Men aldrig den typen av exakta uppgifter eller oppositionella röster som i Amanda Lövkvists bok.

Jag kan tänka på mig själv och Arena. Och jag fattar vad som skulle hänt om vi var en rysk tidning. Det hade varit hot och nedläggning för länge sen. Hög tid att veta mer. Ytliga reportage om udda fenomen är det sista vi behöver från Moskva. Det är inte ryssar som är barbarer, det är ofriheten som är barbarisk.