Morecambe going global

2004 drunknade 23 kinesiska musselplockare en natt när floden slog in över Morecambe Bay med oväntad kraft. Det var en av de mest chockerande exemplen på rovdrift på migrantarbetare och hela fallet blev uppmärksammat i England. Jag skrev förra sommaren tre artiklar på Expressen kultur om migranter utan dokument och den första delen handlade om just det här fallet. Då hade musselplockarnas arbetsledare, gangmaster, precis dömts till 14 års fängelse.
Rättvisa såg ut att ha skipats för de döda. Men så enkelt är det inte.
I Guardian skriver nu Jonathan Watts hur tragedin rullar vidare.

För att komma till England hade de skuldsatt sig. De snakeheads som fixar resan vet att ta betalt. Familjerna, som alla kommer från provinsen Fujian, hade lånat från grannar och bekanta. Nu sitter de fast i låneträsket och jagas av indrivare. Med höga räntor stiger skulderna hela tiden.
Eftersom de var migranter utan dokument har de inte fått ett öre från den brittiska brottsoffersmyndigheten. Olika försök att samla in pengar har misslyckats. Och kinesiska myndigheter bryr sig inte.
Watts har besökt flera av familjerna i Fujian. Alla har förlorat den egendom de haft. I ett fall har mamman till den drunknade tagit livet av sig. Sonen ringde henne med sin mobil medan vattnet steg i Morecambe Bay. Det plus pressen från aggressiva indrivare gjorde att hon en dag tog ett paket råttgift och stängde dörren.

Det är en berättelse om globalisering och rättslösa människor. Händelser drev fram och tillbaka och ledde till konsekvenser på olika kontinenter. Allt sammans har utlösts av några människors drömmar om bättre liv och andras girighet. Utan regleringar öppnas för den globala kapitalismens hela hänsynslöshet.