Kolla Eurozine

Jag har varit i Transylvanien, Rumänien alltså, några dar i den lilla pittoreska stan Sibiu med blandning av pastellidyll och gammal kommunistbrutalism. Kom hem sent i går kväll. Eurozine hade sin årliga konferens där.
Eurozine är ett suveränt projekt. Ett försök att förverkliga idén om en europeisk offentlighet över språkgränserna. Nu 66 kulturtidskrifter som medlemmar. Väldigt många från östra Europa. Eurozines site har nu 200 000 läsare i månaden. Ökar med svindlande hastighet. Fyrdubblats på två år. Kolla själva. Mr Eurozine heter Carl-Henrik Fredriksson i Wien, tidigare chefred på Ord&Bild.

Konferensens seminarier var inga hits. Mest fastnade jag för Catalin Avramescu, politisk filosof från universitetet i Bukarest, som pratade om hur politisk filosofi i Europa under den moderna epoken fokuserats på ett antal "exceptionella konstitutioner". Frihetens ordning har varit undantag i en europeisk normalitet av slaveri och ofrihet. Men insikten att friheten är ett ickenormalt tillstånd har gått förlorad. Kanske därmed också förmågan att försvara den. Hans tanke påminner om Anders Ehnmarks om friheten som en tillfällig glänta i skogen.

Den verkliga behållningen var att träffa alla andra redaktörer som är indragna i Eurozinenätverket. Att känna spänningen mellan öst och väst som fortfarande lever kvar mitt i Europa. Att prata med Arne Ruth som sitter i Eurozines rådgivande styrelse. Och att sitta ute på café vid stora torget i Sibiu.

Det är lätt att glömma att EU inte längre är en Västeuropeisk klubb. Eurozine är en påminnelse att Sofia och Bukarest är lika mycket unionen som London och Paris. Och att dom kräver att bli tagna på allvar.

Arena är naturligtvis med i Eurozine. Andra svenska är Glänta, Ord&Bild och Fronesis.

Tillbaka till 1950-talet

Jag slås av hur gammaldags regeringens arbetsmarknadspolitik är. Budgeten är som spiken i kistan. De talar om arbetslinjen som om det var 1950-tal. Som om Anders E Borg egentligen är sin egen pappa. Pojke för politik för pappas värld. Man kan jämföra med den danska flexicurityn som är modern och smart.

Barbro Hedvall blir i dag arg för att Nuder säger att man ska ha råd att vara arbetslös. Barbro är äldre än Borg - men brukar vara väldigt ung i tanken. Men nu språrar allt ur. Dansk flexicurity är modern just därför att den gör att människor har råd att lämna sina jobb, leta nytt och verkligen vara arbetslös.

Borg och Barbro stänger däremot inne folk på jobbet. Vem vågar säga upp sig när man mår pest på jobbet? Livlinan att deltidsjobba och deltidsstämpla försvinner ju också.

Regeringens konstiga arbetsmarknadspolitik minskar rörligheten, knäcker flexibiliteten på en arbetsmarknad som var jämförelsevis flexibel. Om man jämför med andra länder i EU.

Alla liberaler förklarar Alliansens opinionsras med att de inte kan "förklara" sin politik, att regeringen saknar ledarskap. Tänk om väljarna är smartare än Borg och ser att politiken är dålig? Det kanske är så enkelt.

I Arena (4/07) sade Per T Ohlsson om Alliansens No Go-Areas": "Att öppna för anklagelser om orättvisor och växande sociala klyftor". Han är den enda liberalen som fattat läget.

Presidentens general

I går kom general David Petraeus rapport om läget i Irak. Som väntat var det optimistiskt: det går framåt, den uppladdning Bush drev igenom i våras med mer trupper i Irak har gett ökad säkerhet.
Men mördandet fortsätter, de etniska rensningarna rullar på och de sönderslitna kropparna samlas ihop. De senaste siffrorna över döda jag hörde var knappast någon förbättring. Men kanske har Petraeus rätt på en punkt: den sunnimuslimska enheten håller på att brytas upp.
Vem är överraskad över generalens rapport? han har tidigare visat att han är en politisk, inte bara militär, general. sex veckor före presidentvalet 2004 skrev han en artikel om hur läget ljusnade i Irak. Uppenbart mot bättre vetande, men bidrog till stödet för Bush i kampanjens slutskede.
Bakerkommissionen dekapiterade hela Bush strategi i vintras. De föreslog målmedvetet tillbakadragande och intensiv träning av irakisk militär och säkerhetspersonal. USA skulle vara närvarande, men inte i strid. Petreaeus vill också dra tillbaka styrkorna, kanske 30 000 redan nästa sommar, men vill inte lämna över till irakier utan fortsätta en hård militär ocksupation.
Men tiden går. Allt förändras.
Ingen lita längre på Bush och hans lojala. I debatten om rapporten är demokraterna minst sagt skeptiska. För tre år sedan svalde dom han optimism. Inte nu längre. Amerikanska folket? Det är bara att vänta på nästa opinionsmätning. Bush politik är körd. Generalens rapport kommer läggas till handlingarna. Dödandet fortsätta.